Personer med dövblindhet fotograferar

Text-läsare

Kan kameran fungera som ett kommunikationsverktyg även för en person med nedsatt syn och hörsel? Vad vill hen i så fall fånga på bild? Skulle man med hjälp av speciell teknik kunna ge personer med dövblindhet en bildupplevelse, inte bara en bildbeskrivning?

Det var frågor som gav upphov till projektet Taktil foto som startade hösten 2011 och avslutades tre år senare.

Fas 1: Personer med dövblindhet fotograferar

Den första fasen av projektet handlade om att tre personer med syn- och hörselnedsättning fick lära sig att hantera en kamera för att sedan börja fotografera, såväl fritt som inom givna teman.

För en seende person genomsyras tillvaron av bild och ljud, något som personer med dövblindhet mer eller mindre är uteslutna ifrån. För dem kommer intrycken istället via en tolk som skriver i handen. Att uttrycka sig fritt, på egna villkor och utan någon form av filtrering, är därför svårt men viktigt ur en demokratisk synvinkel.

”Det är spännande! Jag är helt blind och har just lärt mig kameran. Jag vill fota sådant jag ofta känt på, till exempel ett dörrhandtag, eller min port där jag dagligen går in. Särskilt intressant blir det om tekniken för taktila bilder kan förfinas, det skulle betyda mycket för oss dövblinda. Då kan vi börja använda bilder på ett helt nytt sätt”.
Rolf Eriksson, en av deltagarna i projektet

Fas 2: Taktila fotografier utvecklas och ställs ut

För att ge personer med dövblindhet möjlighet att uppleva fotografier utarbetade man i projektet en teknik för att överföra tvådimensionell bild till taktila fotografier. Taktil betyder beröring och resultatet blev med andra ord bilder som känns och kan ”ses” med fingertopparna.

Tanken med den speciella tekniken var att få fram fotografier som ger rättvisa åt bildens motiv, stämning och uttryck, något som visade sig vara relativt komplicerat. Man testade flera olika tekniker, bland annat temperaturväxlingar, vibrationer och nivåskillnader i bilden, för att slutligen komma fram till en metod som mycket förenklat går ut på att mörkare partier i bilden får tätare raster (friktion/skrovlighet). Läs mer om arbetet kring tekniken i boken Våga se! (pdf).

Projektet avslutades med utställningen Våga se! på Stadsmuseet i Stockholm hösten/vintern 2014.

Om dövblindhet

Blindhet definieras av Världshälsoorganisationen (WHO) som en oförmåga att se, det vill säga synnedsättning i olika grad. De flesta blinda ser något; starka färgkontraster, ljus och mörker eller oskärpa. Totalt blind är den som inte ens kan uppfatta ljus. Blinda använder andra sinnen, som hörsel och känsel, desto mer för att kompensera synfelet.
Dövblindhet är ett eget funktionshinder. Här används inte hörseltolk, utan tolkningen sker vanligtvis genom teckenspråk i handen. Det gör det särskilt svårt att få en bild eller ett fotografi beskrivet för sig, liksom instruktionerna för egen bildkomposition. Därför finns det få dövblinda fotografer i världen.

Mer om Taktil foto

I boken Våga se! beskrivs mer ingående hur projektet startade och hur arbetet fortgick samt vilka lärdomar och erfarenheter som gjorts inom projektet.
Läs boken Våga se! (pdf).

Förhoppningen med projektet Taktil foto är att hjälpa till att lägga grunden för att dövblinda – på sina egna villkor – ska kunna delta i samhällets kultur- och medieutbud i större omfattning än tidigare. Både som fotografer och bildkonsumenter.

Utställningen drivs av FSDB Stockholm och Gotlands län.

  • Foto: Göran Rydberg

  • TFN_2011_0980

    Rolf Eriksson bekantar sig med kameran. Foto: Truls Nord

  • IMG_2748

    Rolf Eriksson visar sin kamera för Barbro Jonsson, en annan medlem i Föreningen Sveriges dövblinda. Foto: Truls Nord

  • TFN_taktil_0495

    Rolf Eriksson fotograferar. Foto: Truls Nord

  • TFN_taktil_0484

    Rolf Eriksson på bussen på väg till nya fotomål. Foto: Truls Nord

  • Rolf Eriksson i utställningen Våga se! på Stadsmuseet i Stockholm

    Rolf Eriksson i utställningen Våga se! på Stadsmuseet i Stockholm. Foto: Truls Nord